2 gånger var jag och ryckte i halsbandet när jag var i Helsingfors. Men jag åkte hem utan det. Ni vet kanske hur det är, man drabbas helt plötsligt utav beslutsamhetsångest. Inte för att det är dyrt eller så utan för ..... ja, who knows? När jag väl kom hem så ångrade jag att jag inte köpt det (såklart). Blev därför jätteglad när Sandra kom hem med det till mig. Hon måste vara tankeläsare. Tack! Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar