Mina senaste 24 timmar

"Alla hjärtans dag" skulle avslutas med hockey tänkte jag ..... Malmö skulle möta Växjö ..... jag hann se 2 perioder, klockan var då ca 20.00, sen bar det iväg i en taxi till ..

Akuten!

Där mötte jag upp Sandra när hon kom in med ambulans. Ännu en gång var det svåra magsmärtor och kräkningar som hon led av. Hon fick pumpas med smärtstillande, morfin, för att kunna stå ut med smärtan. Efter måååånga timmar så bestämde dom sig för att behålla henne, hon blev inskriven på kirurgen.

Jag var hemma strax innan halv 2 på natten och sov kanske totalt 3 timmar. Sen det var dax att stiga upp för att gå till jobbet.

Jag jobbade 4 timmar innan jag bestämde mig för att ta ut en semesterdag, jag gjorde säkert ingen nytta på jobbet iallafall.

Det är mycket väntan uppe på en avdelning, men till slut fick vi reda på att hon fått en tid för nytt ultraljud, 14.40!

Väl där så sa jag till personalen att -vi går inte härifrån förrän ni hittat den där j-kla blindtarmen! Dom hade problem med att hitta den ..... dom såg lite vätska ..... och efter att 3 läkare tittat på bilderna, så konstaterade dom att där var något vid tarmen som såg konstigt ut!

Uppe på avdelningen så kom sen en läkare och tryckte åter igen på magen ...... nja, jag ska diskutera med en kollega, sa hon. ????? Vad finns det att diskutera? Detta är 3:e gången hon är inne för detta och det blir värre för var gång!

Efter en stund (klockan är då ca 17.00) kommer en liten läkare (säkert 108 år gammal, enligt Marlene) in och sa :- det blir operation.

Yes, äntligen ett beslut och ett rätt sådant enligt oss alla!

När det skulle ske kunde dom inte säga men det skulle förberedas för op. In i duschen och skrubbas, fram med op-kläder, nya prover tas, feber kollas (hade nu gått upp), syresättningen i blodet kollas (100%, usk var imponerad), bltr kollas, alvedon för febern, ny sockerdropp sattes in.

Man kan nu höra Sandras mage kurra i hela korridoren ...... det där fastandet är inte hennes grej.

Jag cyklade hem strax innan 19.30 och jag hann bara innanför dörren så ringde Sandra och sa att dom skulle ta henne til op nu! Jag hann typ bara lämna byggnaden så var det dax, .... skönt att Nichlas hann dit innan dom skulle köra iväg henne .....

24 timmar som känns som 124!

Läkarens planer, han ritade och berättade för oss.

Nu ska jag titta på " Sophies änglar" ..... så jag kan låta tårarna rulla på kinden .....

tänker på dig mitt hjärta! Älskar dig mest av allt!

Kramar

Hur det gick i matchen? Malmö vann med 3-1!