Det värsta som finns ...

Idag har jag varit hos tandläkaren, det värsta jag vet!

Ängeln Carina hjälpte mig, både att få tid och att hon följde med mig dit. Hon fixade en tid hos sin "underbara" tandläkare, finns det underbara tandläkare?? Kanske som människor är dom underbara men inte till det arbete dom utför. Visst dom gör ett bra jobb, men jag vill helst slippa gå dit ändå! Dom senaste gångerna jag skullat gå (typ för hundra år sen) avbokade jag 2 gånger. Sen kom det några påminnelser att det var nog tid för en kontroll. Men dom struntade jag bara i. Så jag kan inte säga vilket år jag senast var hos tandläkaren? Jag tror inte att jag tagit mig självmant till tandläkaren om det inte blivit något riktigt akut. Den här skräcken som jag känner när jag bara tänker tandläkare, (får handsvett och ont i magen och hjärtklappning) har blivit värre och värre ju fler åren blir, mellan besöken. Usch, det finns nog inget värre, för min del.

Nu ska man väl känna en lättnad över att jag tog mig dit. Men det tråkiga är att jag måste dit 2 gånger till :( ...... Tack vare tidigare tandläkare som inte gjort ett bra jobb. Under tidigare lagningar är det fortfarande karies! Inga nya hål utan bara detta! (+tandsten som en sköterska ska ta bort) Och detta drabbar en som "hatar" att gå dit. Funderar på om man kan stämma förra tandläkaren? För övrigt var tandläkaren, Maria, nöjd med mina tänder. Hon var tom imponerad, hon trodde att det kunde vara rena "kaoset", då det var länge seden jag var där.

En liten rolig händelse skedde under besöket. Fick sätta mig i stolen och vi gick igenom ett obligatoriskt papper, hon kollade på tänder och tandkött, slemhinnor och käklederna. Sen börjar hon lyfta upp stolen och säger att jag kan skölja medan hon tittar på bilderna. Jag blir imponerad och säger att det har gått framåt sen jag sist var hos tandläkaren. Man blir "fotograferad" medan hon undersöker en. Vi börjar ALLA skratta!! Dom brukar börja undersökningen med att ta bilder. Så det gick på ren rutin .... hahaha. Så enkelt skulle det vara att laga hål oxå :). Till nästa gång har jag fått lugnande tabletter att ta. Får se om jag vågar mig på dom? Och om jag vågar mig dit igen?

Tack Carina, för ditt stöd!

Kramar